Superbönan!!
Ibland tycker jag att Troja är "trög", riktigt sur kan jag bli och ibland får vi helt enkelt bryta med ett fint "sitt" och gå vidare.
Men så ibland så bara POFF så blir man så ställd.. Som nyss:
Vi var utanför huset och väntade på att mamma skulle sluta jobbet, vi busade och så började vi träna lite för skojsskull, hon har tidigare kunnat krypa 1 steg om jag petar med handen framför henne i golvet.
Nu kan hon krypa när jag står upprätt, hela en meter :D (tyckte det fick räcka)
Sen så tränade vi lite fjärr, så nu kan hon ligg när jag gör tecken på ganska bra avstånd!
Hur gör den lilla sötnosen? går det bara upp ett ljus helt plötsligt??
Nu klarade hon massa kommandon MED störning! (Gick en massa folk förbi som slutade jobbet)
Mest av allt tror jag beror på att jag går in med inställningen "inga krav" , att det som händer, händer.
För dagar när jag tänker "Nu ska vi ut och träna det här och det här" -ja, dom dagarna går åt skogen..
Så jag blir så himla glad när det går vägen! Min lilla Troja är så lättlärd! Ibland känner jag mig lite dum som inte tror på henne ;)
1/2 timma var vi ute och busade och tränade, så fick hon fint visa upp vad hon lärt sig när min mamma kom hem :)
Du är bäst Troja!